KommunsvarLÄGESBILD
Elever i åk. 9. betygspoäng i samhällskunskap, lägeskommun, genomsnitt
För 2026 finns totalvärden för 290 av 290 kommuner i underlaget. Skalan behöver tolkas med hjälp av originaldefinitionen.
Måttets skala behöver läsas i definitionen. Värdet återges utan omräkning.
Vad mäter det här?
Betygspoängen i samhällskunskap sammanfattar nivån på ämnesbetygen i elevurvalet. Genomsnittet visar en annan sida av resultatet än andelen elever med godkänt betyg.
Måttet gäller ämnet samhällskunskap i årskurs 9. Eleverna går i skolor som ligger i kommunen. Både kommunala och fristående skolor ingår, oavsett var eleverna bor. Genomsnittet beräknas för elever med betyg A–F i ämnet.
Läs definitionen för att förstå skalan och vad som ingår.
Läs den fullständiga definitionen från Kolada
Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. Elever som saknade godkänt betyg ingår. Källa Skolverket
Originaltext: Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen (F=0, E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för de elever som fått betyg A-F i respektive ämne. Elever som saknade godkänt betyg ingår. Källa Skolverket
Kod: N02381. Verksamhetsområde: Grundskola åk 0-9 inkl förskoleklass.
Vad visar kommunernas uppgifter?
2026 · totalt · 290 av 290 kommuner
Skalan har inte kunnat fastställas automatiskt. Därför beräknas ingen median, rangordning eller utvecklingsartikel. Läs originaldefinitionen innan värdena jämförs.
Visa redovisade värden 2026
Tolkning och begränsningar
Skalan ger F 0 poäng, E 10, D 12,5, C 15, B 17,5 och A 20. F ingår i genomsnittet. Två elevgrupper kan ha samma medelpoäng men olika fördelning mellan underkända och höga betyg. Ämnespoäng ska inte förväxlas med ett sammanräknat meritvärde.
- Är en förändring i poängen för samhällskunskap förenad med fler godkända elever, eller främst med ändrad fördelning bland de högre betygen?
Skillnaderna visar inte i sig vad som orsakar dem. Om samband och orsak.
Relaterade mått och begrepp
Definitionen anger Skolverket som källa. Resultatuppgiften förmedlas via Kolada. Elevurval och uppföljningstid avgör vilka andra skolmått som kan läsas tillsammans med den.
- Elever i åk 9 med lägst betyget E i samhällskunskap, lägeskommun, andel (%)
Läs andelen godkända i samma ämne, årskurs och skolurval. Det kompletterar det här resultatet.
- Elever i åk. 9. betygspoäng i samhällskunskap, kommunala skolor, genomsnitt
Samma ämne och årskurs med urvalet kommunala skolor. Skillnaden gäller elevurvalet och förklarar inte i sig skillnaden i resultat.
- Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%)
Behörigheten efter hemkommun ger ett bredare perspektiv med ett annat elevurval; den är inte en direkt fortsättning på samma beräkning.
Ämnesbetyg: godkänd andel och genomsnittlig poäng · Meritvärde och gymnasiebehörighet
Öppna en tidsserie
Läs vidare
Källor och underlag
Ursprungskälla enligt Koladas definition: Skolverket Uppgifterna i artikeln hämtas via Kolada.
Originaldefinition för N02381 hos Kolada (JSON)
Artikeln bygger på Kolada-data hämtade 2026-10-02. Kontrollen omfattar statistikåren 2025 och 2026 och könsurvalet totalt. Nyare och reviderade värden kan finnas i källan.