KommunsvarLÄGESBILD
Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, lägeskommun, genomsnitt
För 2025 finns totalvärden för 290 av 290 kommuner i underlaget. Skalan behöver tolkas med hjälp av originaldefinitionen.
Måttets skala behöver läsas i definitionen. Värdet återges utan omräkning.
Vad mäter det här?
Betygspoängen i matematik sammanfattar nivån på ämnesbetygen i elevurvalet. Genomsnittet visar en annan sida av resultatet än andelen elever med godkänt betyg.
Måttet gäller ämnet matematik i årskurs 6. Eleverna går i skolor som ligger i kommunen. Både kommunala och fristående skolor ingår, oavsett var eleverna bor. Genomsnittet beräknas för elever med betyg A–F i ämnet.
Läs definitionen för att förstå skalan och vad som ingår.
Läs den fullständiga definitionen från Kolada
Den genomsnittliga betygspoängen i matematik. Visar elevernas genomsnittliga betyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg (A-F). F=0; E=10; D=12,5; C=15; B=17,5 och A=20. Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda.
Originaltext: Den genomsnittliga betygspoängen i matematik. Visar elevernas genomsnittliga betyg omräknat till poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg (A-F). F=0; E=10; D=12,5; C=15; B=17,5 och A=20. Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: Skolverket och SCB
Kod: N15509. Verksamhetsområde: Grundskola åk 0-9 inkl förskoleklass.
Vad visar kommunernas uppgifter?
2025 · totalt · 290 av 290 kommuner
Skalan har inte kunnat fastställas automatiskt. Därför beräknas ingen median, rangordning eller utvecklingsartikel. Läs originaldefinitionen innan värdena jämförs.
Visa redovisade värden 2025
Tolkning och begränsningar
Skalan ger F 0 poäng, E 10, D 12,5, C 15, B 17,5 och A 20. F ingår i genomsnittet. Två elevgrupper kan ha samma medelpoäng men olika fördelning mellan underkända och höga betyg. Ämnespoäng ska inte förväxlas med ett sammanräknat meritvärde.
- Är en förändring i poängen för matematik förenad med fler godkända elever, eller främst med ändrad fördelning bland de högre betygen?
Skillnaderna visar inte i sig vad som orsakar dem. Om samband och orsak.
Relaterade mått och begrepp
Definitionen anger Skolverket och SCB som källa. Resultatuppgiften förmedlas via Kolada. Elevurval och uppföljningstid avgör vilka andra skolmått som kan läsas tillsammans med den.
- Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, lägeskommun, andel (%)
Läs andelen godkända i samma ämne, årskurs och skolurval. Det kompletterar det här resultatet.
- Elever i åk 6, betygspoäng i matematik, kommunala skolor, genomsnitt
Samma ämne och årskurs med urvalet kommunala skolor. Skillnaden gäller elevurvalet och förklarar inte i sig skillnaden i resultat.
Ämnesbetyg: godkänd andel och genomsnittlig poäng · Meritvärde och gymnasiebehörighet
Öppna en tidsserie
Läs vidare
Källor och underlag
Ursprungskälla enligt Koladas definition: Skolverket och SCB Uppgifterna i artikeln hämtas via Kolada.
Originaldefinition för N15509 hos Kolada (JSON)
Artikeln bygger på Kolada-data hämtade 2026-10-02. Kontrollen omfattar statistikåren 2025 och 2026 och könsurvalet totalt. Nyare och reviderade värden kan finnas i källan.