LÄGESBILD

Elever i åk 6 med lägst betyget E i modersmål, lägeskommun, andel (%)

För 2025 finns totalvärden för 124 av 290 kommuner i underlaget. Kommunmedianen är 95,6 procent, med värden från 53,8 procent till 100 procent.

Jämför kommunerFörstå måttet

Vad mäter det här?

Andelen med minst betyget E i modersmål beskriver hur många i elevurvalet som når gränsen för ett godkänt ämnesbetyg. Den hjälper till att rikta frågor mot ett särskilt ämne.

Måttet gäller ämnet modersmål i årskurs 6. Eleverna går i skolor som ligger i kommunen. Både kommunala och fristående skolor ingår, oavsett var eleverna bor.

Värdet anges i procent. Procenttecknet säger inte ensamt om måttet är en andel, en kvot, en förändring eller en avvikelse. Definitionen anger vad som jämförs; skalan behöver inte vara begränsad till 0–100.

Läs den fullständiga definitionen från Kolada

Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i årskurs 6 med lägst betyget E i modersmål, lägeskommun, andel (%). Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas det som sekretess.

Originaltext: Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever i åk 6 med lägst betyget E i modersmål, lägeskommun, andel (%). Med lägeskommun avses elever i både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ med lägst betyget E är 1-4 elever, så visas det som sekretess. Källa: Skolverket

Kod: N02420. Verksamhetsområde: Grundskola åk 0-9 inkl förskoleklass.

Vad visar kommunernas uppgifter?

Sparat jämförelseunderlag · 2025 · totalt · 124 av 290 kommuner

Lägsta värde53,8 procent
Kommunmedian95,6 procent
Högsta värde100 procent

Varje kommun med ett värde räknas en gång. Medianen beskriver mitten bland dessa kommuner och är inte ett viktat riksvärde. 166 kommuner saknar värde för året i vårt underlag och ingår inte i beräkningen. Vad säger datatäckningen?

Exempel från fördelningen

Här visas en kommun vid lägsta värdet, en närmast medianen och en vid högsta värdet, när nivåerna skiljer sig. Vid lika värden väljs lägsta kommunkod. Urvalet illustrerar spridningen och är ingen rekommendation om vilka kommuner ni bör jämföra er med.

Elever i åk 6 med lägst betyget E i modersmål, lägeskommun, andel (%) · 2025 · totalt
KommunVärde
Säffle53,8 procent
Sundbyberg95,4 procent
Täby100 procent

Undersök dessa kommuner →

Alla 124 kommunvärden för 2025
Elever i åk 6 med lägst betyget E i modersmål, lägeskommun, andel (%) · 2025 · totalt
KommunVärde
Alingsås83,6 procent
Alvesta78,4 procent
Aneby100 procent
Avesta72,2 procent
Bjuv100 procent
Bollnäs89,4 procent
Borlänge93,5 procent
Borås85,7 procent
Botkyrka97,8 procent
Boxholm100 procent
Bromölla100 procent
Burlöv87,8 procent
Båstad100 procent
Emmaboda58,3 procent
Eskilstuna90 procent
Falköping86,1 procent
Falun88,8 procent
Finspång77,4 procent
Forshaga100 procent
Gnesta100 procent
Gnosjö100 procent
Gullspång100 procent
Gävle92,6 procent
Göteborg93,8 procent
Götene100 procent
Hallsberg78,9 procent
Halmstad82,9 procent
Hammarö100 procent
Haninge94,1 procent
Heby100 procent
Helsingborg93,6 procent
Hjo100 procent
Huddinge97,9 procent
Hylte100 procent
Håbo100 procent
Hällefors100 procent
Härjedalen100 procent
Härnösand100 procent
Härryda100 procent
Hässleholm95,3 procent
Hörby100 procent
Järfälla91,3 procent
Jönköping96,6 procent
Kalmar100 procent
Karlskoga87,5 procent
Karlskrona70,6 procent
Karlstad78,8 procent
Kil100 procent
Klippan100 procent
Knivsta100 procent
Kristianstad84,9 procent
Kristinehamn78,6 procent
Kungsbacka89,5 procent
Kungälv100 procent
Landskrona94,6 procent
Lidingö100 procent
Lidköping91,8 procent
Lilla Edet100 procent
Lindesberg86,1 procent
Linköping89,3 procent
Ludvika87,9 procent
Lund96,2 procent
Malmö80,5 procent
Munkfors100 procent
Mönsterås100 procent
Mörbylånga100 procent
Nacka97,7 procent
Nora100 procent
Norrköping93,4 procent
Nässjö70,8 procent
Ockelbo100 procent
Oskarshamn81,8 procent
Partille100 procent
Piteå100 procent
Salem80,8 procent
Sandviken89,7 procent
Sigtuna96,9 procent
Skurup100 procent
Sollentuna97,3 procent
Staffanstorp100 procent
Stenungsund100 procent
Stockholm91,5 procent
Sundbyberg95,4 procent
Sundsvall94,4 procent
Surahammar100 procent
Svalöv100 procent
Svedala84,6 procent
Säffle53,8 procent
Söderhamn86 procent
Söderköping100 procent
Södertälje85,8 procent
Sölvesborg100 procent
Torsby100 procent
Tranemo100 procent
Tranås80 procent
Trelleborg93,8 procent
Trollhättan92,7 procent
Trosa100 procent
Täby100 procent
Uddevalla91,6 procent
Ulricehamn100 procent
Umeå95,8 procent
Upplands Väsby92,9 procent
Upplands-Bro91,5 procent
Uppsala89,9 procent
Uppvidinge100 procent
Varberg89,2 procent
Vaxholm100 procent
Vellinge100 procent
Vetlanda77,6 procent
Vingåker100 procent
Vårgårda100 procent
Vänersborg89,9 procent
Värmdö80,6 procent
Värnamo87,7 procent
Västervik91,2 procent
Västerås92,1 procent
Växjö80,2 procent
Älvkarleby100 procent
Örebro81 procent
Örkelljunga100 procent
Örnsköldsvik89,1 procent
Östersund90,8 procent
Östhammar100 procent

Tolkning och begränsningar

Godkänt i ett ämne och gymnasiebehörighet är olika resultat. Behörigheten kräver en kombination av ämnen. Ett högt genomsnitt av betygspoäng kan samtidigt förekomma med elever som inte når E; därför kompletterar betygsandel och poäng varandra.

  • Vilket stöd behöver elever som inte når E i modersmål, och vad visar den lokala betygsfördelningen bakom kommunandelen?

Skillnaderna visar inte i sig vad som orsakar dem. Om samband och orsak.

Relaterade mått och begrepp

Definitionen anger Skolverket som källa. Resultatuppgiften förmedlas via Kolada. Elevurval och uppföljningstid avgör vilka andra skolmått som kan läsas tillsammans med den.

Ämnesbetyg: godkänd andel och genomsnittlig poäng · Hemkommun och lägeskommun: två olika befolkningsurval

Öppna en tidsserie

Läs vidare

Källor och underlag

Ursprungskälla enligt Koladas definition: Skolverket Uppgifterna i artikeln hämtas via Kolada.

Originaldefinition för N02420 hos Kolada (JSON)

Artikeln bygger på Kolada-data hämtade 2026-10-02. Kontrollen omfattar statistikåren 2025 och 2026 och könsurvalet totalt. Nyare och reviderade värden kan finnas i källan.

Visa källunderlaget hos Kolada (JSON)